Äntligen var det granpremiär hos familjen Eklund. Alvin trodde att det var Tomten som skulle komma med granen och blev lite besviken när det visade sig att man fick klaffsa omkring i leran nere hos Lions för att skaffa en gran.
Eftersom vi aldrig haft gran förut så var julgransbeslysningen nyköpt och jag sa hoppfullt till Kärleken att " tänk, i år är enda gången allt inte bara är ett enda trassel" Fel hade jag för det var ett evigt trassel redan i lådan. (Den sura minen beror även på att Tottenham ligger under med 0-2)
Sen var det äntligen dags och den lille ingenjören var i sitt esse. "Tack snälla söta mamma", utbrast han så fort han fick en kula att hänga upp. Endast en kula gick sönder, men det är nästan obligatoriskt när man klär tillsammans med barn. I Alvins 98 centimeters höjd hänger nu alla småkulorna tätt, tätt, tätt.
Alvin lånar kameran och tar kort på mammans stoooora kula. Herregud, tänk att det är såhär han ser mig varje dag.
Äntligen färdiga och saffranskakan hann att svalna lagom till fikat.
Tänk att denna lille gosse snart är storebror! (Ungefär vid Marimekkokannan ser ni Alvins del av granen.
Ååh ni är en underbar liten familj så fantastiskt fina....jag följer dig/er lite på håll och jag känner mig usel som inte finns där mer!!tänk att ni snart är 4 :)tänker massvis på dig min fina fina vän!!!!
SvaraRaderaTack tack tack för att Ni fotar och låter oss på håll få följa med Er. Det är så skoj och så fint det blev. Ses snart. kram
SvaraRaderaMen så fint det blev! Vi sparar granen till nästa år... Va fin du är med magen! Stora kramar från Linköping
SvaraRadera